Men vi kom inte längre än till att Jeppe skulle provhoppa på Lugnet. Trots två speedchecks så fick han för lite fart och kraschade. Här är hoppet precis innan han droppade in:
Vid ett-tiden ringde han mig och sa att han brutit foten och jag trodde att han skämtade. Jag satt ju i underställ och väntade på att han skulle komma och hämta upp mig. Men tyvärr skämtade han inte. Han fick åka ambulans till sjukhuset och en kompis fick köra ner bilen till mig så att jag kunde åka upp till akuten.
Den här synen möttes jag av på sjukhuset. Inte så kul. Men vi hoppades ändå på att det bara var en rejäl stukning. Efter lång väntan och 2 röntgningar fick vi till slut reda på att hälbenet var krossat och att det låg benflisor i leden. :( Han måste opereras men vi fick inte reda på var och när.
Det syntes inte så jättemycket på foten mer än att den var lite svullen. Men han hade väldigt ont och fick smärtstillande hela tiden. Senare på kvällen fick vi reda på att han antagligen skulle få opereras i Uppsala men att vi inte skulle få besked om när förrän på måndag. I väntan på det skulle foten gipsas och vi skulle få åka hem.
Vi var hemma vid halv nio tiden på kvällen och då hade ingen av oss ätit mer än frukost. Som tur var hade vi matlådor i kylen som vi åt upp och sen la vi oss i soffan och tittade på Karate Kid som för övrigt var väldigt bra! Jeppe måste ha foten i högläge hela tiden så det blir ju lite bökigt. Vi bestämde oss för att han skulle sova på soffan med ett kuddberg under fötterna. (Vår soffa är väldigt skön att sova i faktiskt) :). Men Jeppe sov inte mycket den natten för han hade så ont. Och jag vaknade flera gånger av att han stönade o stånkade över smärtan.
Så gårdagen var väldigt seg. Jeppes föräldrar var här och tröstade lite och en vän till Jeppe som var med vid olyckan kom också hit och tittade till honom. Annars låg vi bara i soffan och såg film. The Tourist och Little Fockers. Båda var helt ok!
Så här ser han ut nu. Idag ringde de från sjukhuset och sa att det blir operation i Uppsala på tisdag i nästa vecka. Och sen kommer han antagligen att få ha gips i 3 månader. :( Stackars mitt lilla hjärta som älskar att åka snowboard, skidor och skejta på våren. Inte ens fiska kan han göra nu på ett tag. Och tydligen kommer han inte att bli helt återställd heller, så det är inga glada miner här just nu. :( Men jag gör mitt bästa för att se till han att han har det så bra som möjligt nu när han är handikappad. Tråkigt bara att jag inte kan ge han det han mest vill. Att få vara ute och röra på sig.
Det blir många inställda event för honom nu i vår, men han försöker tänka på att det kunde varit mycket värre. Han kunde ju brutit nacken och det hade ju inte varit så kul. Det gör ont i hjärtat att se honom ha så ont och vara lessen, men han har redan börjat trappa ner på de smärtstillande och nu har han liksom försonat sig med tanken på att säsongen är slut för hans del. Så allting känns redan mycket bättre än vad det gjorde i lördagskväll, även om det fortfarande är tråkigt.
Det är sånt som händer och allt har varit upp och ner vänt här i helgen, men nu tar vi det ett steg i taget härifrån. Som sagt det kunde varit mycket värre.
Usch vad det ser tråkigt ut. Men han hade ju tur som inte fördärvade sig ännu mer. Många kramar till Jesper från oss. Mamma o Pappa
SvaraRadera